När Europaparlamentets tionde mandatperiod tar fart driver fem nyckelutskott — ENVI, ECON, AFET, LIBE och AGRI — en lagstiftningsagenda som formas av ökad politisk fragmentering och en högerförskjutning i kammarens sammansättning. Med det effektiva antalet parlamentariska grupper på 6,50 och ingen tvåpartimajoritet möjlig sedan 2019 har utskottsarbetet blivit den avgörande arenan där flerpartikoalitioner smids före plenomröstningar.
EP10-mandatperioden inleddes med att valet 2024 producerade ett mer fragmenterat parlament: EPP innehar 188 platser (26,1%), S&D 136 (18,9%), PfE 86 (11,9%), ECR 78 (10,8%), Renew 77 (10,7%), Greens/EFA 53 (7,4%), The Left 46 (6,4%) och ESN 25 (3,5%). Detta multipolära landskap innebär att utskottsföredragande måste förhandla med minst tre politiska grupper för att säkra lagstiftande majoriteter.
Strategisk kontext: Ett parlament i omvandling
Det första fullständiga året av EP10 såg antagandet av över 100 lagstiftningsakter 2025, med utskottsmöten som nådde cirka 2 350 sessioner under året. Parlamentet upprätthöll en stark lagstiftningsgenomströmning och behandlade uppskattningsvis 135 förfaranden och antog 280 resolutioner. Parlamentsfrågor översteg 5 400, vilket återspeglar intensifierad ledamotsövervakning av Europeiska kommissionen.
Herfindahl-Hirschman-koncentrationsindexet har sjunkit till 0,1538 från 0,2348 för två decennier sedan, vilket bekräftar övergången från ett nära duopol till ett genuint multipolärt partisystem. De två största grupperna kontrollerar nu bara 45% av platserna — väl under majoritetströskeln på 50%.
Utskottsverksamhetsanalys
ENVI — Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
ENVI fortsätter att bära en av de tyngsta lagstiftningsbördorna i parlamentet, med uppskattningsvis 100 aktiva lagstiftningsärenden i början av 2026. Utskottets agenda domineras av genomföranderamen för den europeiska gröna given, inklusive sekundärlagstiftning om mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) och revideringar av direktivet om industriutsläpp.
Nyligen antagna texter från plenarsammanträdena i februari 2026 — inklusive T10-0054/2026 och T10-0044/2026 — visar på fortsatt lagstiftningsproduktion om miljönormer, även om takten för ambitiösa åtgärder inom den gröna given har dämpats under den nya politiska balansen.
ECON — Ekonomi och valutafrågor
ECON-utskottet navigerar i ett komplext lagstiftningslandskap centrerat kring reglering av finansiella tjänster och EU:s ramverk för finanspolitisk styrning. Pågående ärenden inkluderar genomförandet av bankpaketet (CRR III/CRD VI), initiativ för kapitalmarknadsunionen och reglering av digital finans. Flera ordinarie lagstiftningsförfaranden 2025 — inklusive 2025/0012, 2025/0021 och 2025/0022 — pekar på en aktiv pipeline av ekonomisk lagstiftning.
Med eurozonens ihållande utmaningar kring konkurrenskraft tar ECON:s arbete ökad betydelse. Utskottet måste balansera avregleringspåtryckningar från företagsvänliga grupper med behovet av att upprätthålla finansiella stabilitetssäkringar.
AFET — Utrikesfrågor
AFET:s agenda har dominerats av EU:s utvecklande försvars- och säkerhetshållning, särskilt mot bakgrund av pågående geopolitiska spänningar. Utskottet behandlar ärenden relaterade till den europeiska försvarsindustristrategin och EU:s svar på strategisk konkurrens. Icke-lagstiftningsförfaranden som 2025/0009 och 2025/0035 återspeglar den växande volymen internationella avtalssamråd.
Högerförskjutningen i parlamentet har stärkt stödet för ökat försvarsutgifter och en mer assertiv EU-utrikespolitik, vilket skapar ovanliga tväpolitiska sammanjämkningar mellan EPP, ECR och delar av Renew i säkerhetsfrågor.
LIBE — Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
LIBE står inför en av de mest politiskt laddade agendorna i EP10, med migrationspolitik, rättsstatlig tillsyn och digitala rättigheter i förgrunden. Utskottet övervakar genomförandet av migrations- och asylpakten — en av EP9:s viktigaste lagstiftningsprestationer — samtidigt som det hanterar nya förslag om gränssäkerhet och återsändandepolitik.
Utskottets arbete med AI-reglering och dataskyddsramar fortsätter att generera betydande intresse. Med nyligen uppdaterade antagna texter som T10-0031/2026 och T10-0026/2026 balanserar LIBE liberaldemokratiska värderingar med växande politiskt tryck för strängare säkerhets- och migrationskontroller.
AGRI — Jordbruk och landsbygdens utveckling
AGRI hanterar reformbanan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och kopplingen mellan livsmedelssäkerhet och miljömässig hållbarhet. Utskottet behandlar lagstiftningsförslag relaterade till hållbara livsmedelssystem, mål för minskad pesticidanvändning och stödmekanismer för europeiska bönder. Ordinarie lagstiftningsförfaranden som 2025/0023 och 2025/0039 tyder på nya regelverk som träder in i den jordbrukspolitiska pipelinen.
Den politiska dynamiken i AGRI har märkbart förskjutits i EP10, med starkare representation från jordbruksvänliga politiska grupper. EPP och ECR har drivit på för större flexibilitet i miljökrav för jordbruket, medan Greens/EFA och S&D förespråkar att ambitionsnivåerna i Från jord till bord-strategin bibehålls.
Intressentpåverkan
Industrins intressenter gynnas av det mer företagsinriktade synsättet som växer fram i utskott som ENVI och ECON. Miljö- och civilsamhällesorganisationer möter å sin sida en mer utmanande påverkansmiljö, särskilt gällande genomförandet av den gröna given och migrationspolitiken.
Nationella regeringar följer utskottsförhandlingarna noga, då den flergruppiga koalitionsbyggande som krävs i EP10 skapar fler möjligheter för samstämmighet mellan rådet och parlamentet kring pragmatiska lagstiftningskompromisser.
Vad händer härnäst
Plenarsammanträdena våren 2026 i mars och april förväntas se omröstningar om flera stora ärenden som har slutfört utskottsfasen. ENVI och ECON har särskilt tunga föredragandeuppdrag inplanerade för plenum de kommande veckorna.
Observatörer bör följa: ENVI-utskottets hantering av reviderade tidslinjer för genomförandet av den gröna given; ECON:s framsteg med lagstiftning om kapitalmarknadsunionen; AFET:s svar på försvarspolitiska förslag; LIBE:s hantering av genomförandeakter för migration; samt AGRI:s förhandlingar om flexibilitetsåtgärder inom GJP.
Varför detta är viktigt
Utskottsarbetet i Europaparlamentet är där substansen i EU-lagstiftningen formas. I EP10 innebär den aldrig tidigare skådade nivån av politisk fragmentering — med det effektiva antalet partier på 6,50, det högsta i EP:s historia — att utskottsförhandlingar bär ännu större vikt än under tidigare mandatperioder. Kompromisserna som smids i ENVI, ECON, AFET, LIBE och AGRI kommer att avgöra EU:s regleringsriktning inom klimat, finans, säkerhet, rättigheter och livsmedelspolitik för åren framöver.